Erotikdödare!

Jag fick en gång ett vykort av en väninna. På framsidan stod det:

"Kärlek och respekt. Ska det vara så jävla svårt?"

Respekt kan vara mycket. Själv lägger jag in omtanke och hänsyn som betydelsefulla element. Även dessa ord kan tolkas på olika sätt. Kanske är det så att tolkningar säger något om ens värderingar. Om vad man själv anser är viktigt. Om vad man saknar eller är rädd för att inte få. Något man inte tar för givet. Så att det måste sägas. Det självklara behöver däremot inte alltid utryckas eller förklaras. Det är ju självklart. Liksom.

Jag vill hädanefter lägga till ett ord i ovannämnda fras. Nämligen:

"Kärlek, respekt OCH HYGIEN! Ska det vara så jävla svårt?"

Jag har hittintills inte råkat ut för några större problem, till alldeles häromveckan . Nu vet jag alltså bättre. Att detta är inget jag kan räkna med att män tänker på. Så jag måste väl upplysa om det. Att jag är väldigt känslig för dofter. Röklukt, fotsvett mm. Snälla män! Innan ni ska gå och träffa en kvinna. Lukta lite på er själva. Och är doften inte angenäm. Ta en dusch! Vatten är bra, men duschcrème och schampoo är heller inte fel. Om varken dusch eller tvål finns att tillgå, så chansa inte. Avböj hellre träffen. Ja, alltså ni kan faktiskt vara ärliga och säga som det är. Det uppskattas. Jag lovar.

Jag tillhör de kvinnor som inte har något emot r e n manlig svettdoft. Men gammalt svett efter en utekväll går bort. FETBORT! Och rökning är så avtändade. För en rökare har ofta torra slemhinnor och sträv tunga. Det känns ungefär som att slicka ett skorsten.

Jag är kanske kräsen. Men renlighet kommer numera att stå högt upp på listan. Fast jag gillar män som luktar sig själva. För starka deodoranter kan också vara ena riktiga erotikdödare. De kan sparas som doftrengörare på toaletten, tycker jag. Eller för all del när man blir äldre och luktar gammal hund hur man än gör.